Jag hatar att jag har den här känslan, den liksom bara ligger där och skaver tills jag inte orkar mer. Jag fattar inte varför jag inte gör något åt saken, hur svårt kan det vara egentligen? det är väl bättre att jag vet hur det ligger till än att gå runt och undra och hitta på massa skit i mina fantasier? Hatar att jag jämt sitter och hittar på massa saker i mina fanatiser när jag har tråkigt, för det blir bara sämre för mig själv. Fuck this life. 

Idag har jag gjort ett av mina svåraste beslut. Men idag skrev jag på papprena, det gör ont, för jag vet hur mycket jag kommer sakna allt trotts alla motgångar. Kanske kommer det en tid igen. Men för nu, så kommer jag slippa all ångest. 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hade en super bra kväll igår! Fick äntligen träffa mitt ♥. Kom hem vid 5 i natt någon gång? Så då var det bara att hoppa i säng, för klockan 8 skulle jag upp och döma, har aldrig varit så trött någon gång och har nog dömt min sämsta match.. Menmen, sånt som händer...

Var på kryssning från torsdag-lördag och den var grym! Så den här helgen har det inte blivit så mycket sovandes, så nu ska jag platta håret och sen hoppa i säng. Puss

 

Alla dessa humörsvängningar, hatar dom. Just nu behöver jag någon som vet vad som gör mig glad och det är bara en person, men jag kan ju fortsätta dröma. Det gör ännu ondare och jag mår ännu sämre. Men samtidigt vet jag att jag inte är ledsen innerst inne, det bara blev så ikväll och det är okej. Det är okej Patricia.